Hållbarhet
Hyllie Terrass: När återbruk och återvinning möter djärv design
Återvunnen armering i stommen, nya fönsterglas av gamla och inredning av byggspill och överbliven betong. Återbruk och återvinning är två exempel på hur hållbarhet har prioriterats i alla led i förverkligandet av Skanskas kontorshus Hyllie Terrass. Med sina gröna utomhusytor gör huset dessutom verkligen rätt för sitt namn.
– Man ska inte vara för gammal när man startar ett sånt här projekt – om man vill vara med hela vägen, säger Hans Birkholz och blickar upp mot det 30 meter höga glastaket.
Eller som Eric Mårtensson uttrycker det ”jag har flyttat fyra gånger och fått två barn under den här resan”.
Hans Birkholz är grundare av arkitektbyrån BAU. Eric är projektchef på Skanska Fastigheter. De pratar om kvarteret Snäckan vid centralstationen i Stockholm. Ett projekt som började för 15 år sedan. Stadsutveckling är ingen quick fix.
En plats som kastats mellan hopp och förtvivlan
Snäckan är en del av Klarakvarteren mitt i Stockholm. En plats som kastats mellan hopp och förtvivlan sedan 1700-talet. Kanske mest förtvivlan. Det brann, det frodades, det revs. Tvärgatorna med alla departement stängdes efter tragedin på Utöja 2011 och området kändes lika delar otryggt och öde.
Men nu väcks området till liv igen. På en sida har klassiska hotell Sheraton renoverats, på en annan bygger Stockholms stad om ett stort busstorg till en mer mänsklig plats. Stjärnkrögaren Marcus Aujalay öppnar en restaurang i bottenvåningen av nya kontorshuset Snäckan 8.
Och genom allt skär Tysta Marigången, döpt efter Maria Lindströms kafé från 1834. Kaféet i sin tur fick namnet på grund av Marias lågmälda och diskreta sätt att driva det på. Innan Klarakvarteren revs var det en mötesplats för journalister från tidningsredaktionerna runtomkring.
Gången som byggdes 1970 skulle vara en hyllning till Tysta Mari, men blev med tiden en skuggig genomfartshall som ingen ville vara i. Det gjordes försök att skaka liv i den och Skanska drev till exempel ett kafé för hemlösa i kontorshuset bredvid under en tid.
2004 stängdes Tysta Marigången på natten på grund av brottslighet.
Nu öppnas den igen tack vare stadsutveckling.
En stor svävande snäcka i rostfritt stål
Det stängda och mörka öppnas upp. Platsen ges tillbaka till stockholmarna och konstverket som Skanska skänkt till Stockholm är en symbol för det.
Sneckan är skapad i rostfritt stål, ett material som både fångar ljuset och har den styrka som krävs för att bära strukturen som upplevs flyta 15 meter upp i rummet. Det är en svävande nyckel till Tysta Marigången. En plats som tillhör alla. I kontraktet står att konstverket aldrig får rivas.
Konstnären Katja Pettersson är utbildad vid Konstfack och Textilhögskolan i Borås, ledamot i Konstakademien och representerad i samlingar som Nationalmuseum, Museum of Modern Art i New York och Victoria and Albert Museum i London.
– Konstverket ska aktivera rummet men inte ta över, så det är subtilt. Eftersom det är stora glaspartier i husen och ett hotell på ena sidan, så var det viktigt att man kunde se igenom det och uppleva det olika beroende på var man är i huset, säger Katja och fortsätter:
– Platsen ligger vid vattnet och innan Klarakvarteren revs hade alla kvarteren olika namn som anknöt till just vatten. Sedan slog man ihop allt och kallade området för Snäckan. Så vi bevarar historien om de här namnen som går långt tillbaka i tiden.
Det handlar om mer än tillgänglighet – det handlar om hur vi mår
Vill man förändra en stad ska man inte vika ner sig för lätt. Trots många utmaningar med kvarteret Snäckan – lagändringar, lågkonjunktur och personalomsättning, för att inte nämna krig och riksdagsval – har teamet på Skanska hållit fast vid sin vision om ett modernt, hållbart hus med både miljö och människa i fokus.
Nyckeln till framgången har varit det nära samarbetet mellan Skanska Fastigheter och totalentreprenören Skanska Sverige – samt en tät dialog med verksamheterna runt omkring, som Sheraton Hotel och Statens Fastighetsverk. Stadsdelar, kvarter och byggnader existerar trots allt inte i ett vakuum.
För det handlar om mer än estetik och tillgänglighet – det handlar om hur vi mår. Om en dåligt designad fasad kan få oss att känna stress, vad kan då ett dåligt designat kvarter ställa till med? I slutändan handlar det om att skapa platser där människor mår bra – det är en samhällsbyggares främsta uppdrag.
Foto: Tove Falk Olsson Publicerad: 2026-06-15
Foto: Samuel UnéusPu
blicerad 2023-11-21
Det här är Hyllie Terrass
Arkitektur: Cobe Arkitekter.
Inredning: Karin Sandquist vid KS arkitektur i samarbete med designer Louise Hederström och möbelföretaget Swedese.
Fakta: 12 våningar, 14 000 kvm.
Hyresgäster: AAK, Air Liquide, Skanska, Ahlsell, Riksbyggen och Compass Group.
Läs mer om huset här.
Återvinning och återbruk i fler av Skanskas kontorshus
Göteborg: Tennet 3
I området Gullbergsvass/Lilla Bommen uppför Skanska en ny kontorsbyggnad där målet är att återbruka material från den befintliga byggnad som står på platsen. Det återbrukade materialet kommer på olika sätt också synliggöras och gestaltas i huset. Målsättningen är att den nya fastigheten ska stå klar 2026, och hållbarhetsmålet är NollC02-certifiering och LEED. Till kvarteret hör också en byggnad från 1888 som kommer att bevaras tack vare dess kulturhistoriska värde.
Stockholm: Snäckan
I samband med rivningen av kontorshuset Snäckan i Stockholm city ser Skanska flera möjligheter till återbruk. Betongplattan, källarväggarna och delar av bjälklaget till den nya fastigheten som ska byggas på platsen sparas. 1 000 fönsterrutor ska också plockats ner för att smältas och bli till nya fönsterglas i samarbete med Ragn-Sells.
Stockholm: Sthlm02
I kontorshuset Sthlm02, en del av Skanskas omfattande satsning Sthlm New Creative Business Spaces i Hammarby Sjöstad, kommer alm som fällts på grund av almsjuka att dominera inredningen i det 250 kvm stora publika utrymmet med kafé i bottenvåningen. För huset arbetar man också med återanvändning av markmassor från andra projekt och undertaksplattor från återvunnen isolering.
Kategorier