Klimatarbetet börjar under marken i Kungsbacka arena

Arbetet började tidigt i projektet. Redan i anbudsfasen såg Skanska möjligheten att minska både materialåtgång och klimatpåverkan genom att tänka om kring grundläggningen.

Genom att analysera markförhållanden, sättningsrisker och byggnadens bärförmåga identifierade projektet möjligheter att optimera konstruktionen utan att kompromissa med funktion eller säkerhet. Erfarenheter från tidigare projekt, tekniska analyser och ett nära samarbete med kunden gjorde det möjligt att utmana de ursprungliga lösningarna och successivt utveckla konstruktionen. Kundens höga ambitioner inom hållbarhetsområdet skapade förutsättningar att testa nya vägar för att minska klimatpåverkan.

Resultatet blev en grundläggning som uppnår samma funktion med betydligt mindre resursförbrukning.

– Våra klimatambitioner kräver att vi vågar pröva nya lösningar. För oss är det värdefullt att samarbeta med en byggentreprenör som aktivt bidrar med kunskap och konkreta förslag som hjälper oss att nå våra klimatmål, säger Peter Johansson, projektledare på Kungsbacka kommun.

– Vi har hela tiden frågat oss om det går att nå samma resultat med mindre material. Det har handlat om allt från val av pålar till mängden armering i pålementen. När rätt kompetenser kommer in tidigt skapas möjligheter att minska klimatpåverkan redan i projekteringen, säger Olle Brandt, projektchef för grundläggningen på plats.

Genom omprojekteringen har klimatbelastningen från grundläggningen minskat med mer än 30 procent jämfört med det ursprungliga förfrågningsunderlaget.

I de första klimatberäkningarna stod grundläggningen för omkring 15 procent av projektets totala klimatpåverkan. I den senaste beräkningen har andelen minskat till cirka 7 procent.

Bakom resultatet ligger flera åtgärder. Bland annat har mängden betong reducerats genom nya tekniska lösningar och en kombination av olika påltyper, där träpålar har kunnat användas på fler platser än i den ursprungliga lösningen. Samtidigt drivs samtliga grundläggningsmaskiner med HVO100 på arbetsplatsen, vilket ytterligare minskar klimatpåverkan från produktionen.

-Det här är ett bra exempel på hur vi kan minska klimatpåverkan genom att ifrågasätta invanda lösningar och våga tänka nytt. Många mindre förbättringar ger tillsammans en stor effekt, säger Veronica Landin, projektchef Hus Göteborg.

En viktig del av lösningen är den klimatreducerade K-pålen 2.0, som tillverkas i Skanskas egen fabrik i Bollebygd.

– K-pålen 2.0 uppfyller samma krav som en standardpåle men har ett betydligt lägre klimatavtryck. Det visar att innovation inte alltid handlar om helt nya produkter, utan också om att vidareutveckla lösningar som redan fungerar väl, fortsätter Veronica.

Arbetet har också gynnats av en nära dialog med kunden, som haft höga ambitioner inom hållbarhetsområdet redan från start.

Den gemensamma ambitionen har gjort det möjligt att utvärdera nya lösningar, genomföra tekniska analyser och fatta beslut som både minskar klimatpåverkan och säkerställer funktion och kvalitet.

Kungsbacka arena är ett exempel på hur hållbarhetsarbetet ger störst effekt när det integreras tidigt i projekteringen och när alla involverade arbetar mot samma mål.

– Klimatpåverkan avgörs ofta långt innan första spadtaget. Det är i projekteringen, i materialvalen och i de tidiga vägvalen som de stora möjligheterna finns. Kungsbacka arena visar vad som är möjligt när hållbarhetsfrågorna får vara med från början och när man får tid att utmana lösningarna, berättar Olle.

För Kungsbacka arena innebär det att en betydande del av klimatbesparingen har skapats innan byggnaden ens har börjat ta form ovan mark. Genom optimerad konstruktion, minskad materialåtgång och nya lösningar som K-pålen 2.0 visar projektet hur utsläppen kan minska redan från grunden.

– När arenan står klar kommer de flesta att se byggnaden. Men en stor del av klimatarbetet finns under marken. Det är där vi har lagt grunden för en mer resurseffektiv anläggning, avslutar Olle.