Så byggdes Solnas nya förskola med 26 procent lägre klimatavtryck

Skanskas konceptförskolor är utvecklade och optimerade under många år för att använda resurser effektivt och minimera klimatpåverkan. Redan i grundutförandet ligger klimatavtrycket omkring 20 procent under Boverkets jämförelsevärde för förskolor.  

För kommuner som vill gå ännu längre erbjuder Skanska också ett klimatpaket, en färdig uppsättning klimatåtgärder som gör det enklare att välja lösningar med lägre klimatpåverkan.

I Solna valde kommunen att genomföra samtliga delar i klimatpaketet. Det skapade förutsättningar att systematiskt utvärdera vilka åtgärder som gav störst effekt och bidrog till projektets låga klimatavtryck.

– Det här resultatet är ingen slump. Vi har haft en beställare med höga ambitioner som varit beredd att prioritera klimatfrågorna genom hela projektet. När vi tidigt kunde diskutera olika alternativ och väga klimatnytta mot kostnad skapades förutsättningarna för de resultat vi ser idag, berättar Robert Glavocevic, projektchef på Skanska.

Genom klimatberäkningar och analyser kunde projektet identifiera vilka materialval som gav störst effekt. Bland annat användes Skanskas uttorkningsbetong 20 med 20 - 29 % lägre klimatpåverkan i grundplattan, samtidigt som isolering, avjämningsmassor, gipsskivor och undertak ersattes med alternativ med lägre klimatpåverkan.

– Klimatarbetet handlar sällan om en enda lösning. Den stora effekten uppstår när många genomtänkta beslut samverkar. Här har vi arbetat metodiskt för att hitta de åtgärder som ger mest klimatnytta.

Arbetet stannade dock inte vid klimatberäkningar och materialval.

Tidigt i projektet genomfördes en workshop tillsammans med avfallsentreprenören där de största avfallsströmmarna kartlades. Fokus låg på att undvika att avfall uppstår över huvud taget, snarare än att hantera det när det redan finns.

Det ledde bland annat till att inköp och hantering av gips förändrades för att minska spill och möjliggöra retur till leverantören.

– Vi ville inte bara minska klimatavtrycket i den färdiga byggnaden utan också använda resurserna smartare under produktionen. Därför tog vi tag i avfallsfrågan redan från start. Genom att identifiera de största avfallsströmmarna tidigt kunde vi förändra både inköp och arbetssätt på arbetsplatsen, vilket gav tydliga resultat, säger Robert.

Och arbetet har gett resultat. Projektet uppnådde 28 kilo avfall per kvadratmeter BTA, en låg nivå jämfört med många liknande förskoleprojekt.

Resultatet visar hur stor betydelse de tidiga vägvalen har. Det är i projekteringen, materialvalen och planeringen som de största möjligheterna finns att minska klimatpåverkan och använda resurserna mer effektivt.

För projektteamet har arbetet också visat värdet av att involvera både beställare och leverantörer tidigt för att kunna utvärdera alternativ och fatta välgrundade beslut genom hela byggprocessen.

– För mig visar projektet att vi redan idag har kunskapen och verktygen för att bygga betydligt mer resurseffektivt. När hållbarhetsfrågorna kommer in tidigt och beställare och entreprenör arbetar mot samma mål går det att åstadkomma resultat som gör verklig skillnad, avslutar Robert.

För Solna stad har projektet visat att höga klimatambitioner kan omsättas i konkreta resultat när hållbarhetsfrågorna prioriteras från start.

–  Vi är väldigt glada över resultatet. Projektet visar att det går att kombinera höga klimatambitioner med en väl fungerande verksamhetsbyggnad. För oss har det varit viktigt att hållbarhetsfrågorna funnits med genom hela processen, och här har samarbetet med Skanska varit en viktig framgångsfaktor, säger Sava Tnar Rasool, projektledare, på Solna stad.